Utdrag:
Jag andas i fyrkant, drömmer i cirkel, vaknar i svartvitt.

H2: Introduktion – Snuten som idé

Allt är lugnt, allt är ljud.
Grisen sitter still men tiden rör sig.
Färgen har tagit semester.
Kvar är bara skuggornas logik.
Jag är ett oink utan vokaler.

H3: Dialog mellan Tryne och Tystnad

Trynet: Hur många nyanser finns i en tanke?
Tystnaden: Fler än du kan räkna med mulen.
Trynet: Ska vi prata?
Tystnaden: Vi pratar redan, du hör det bara inte.

De nickar åt varandra — två filosofer i lerans språk.

H2: Oinkens geometri

Jag mäter världen i snörpliga vinklar.
Mina ögon vet mer än mitt huvud.
Varje linje är en fråga, varje skugga ett svar på fel fråga.
Jag kallar det balans, andra kallar det Dada.

H3: Slut-Oink – Den nordiska stillheten

Snö i tanken, grus i hjärtat.
Jag står här, kubistiskt nöjd,
och väntar på att någon ska förstå mig av misstag.
Om inte — går det lika bra med kaffe.