Detta är en pigture, inte en picture.
Himlen ligger i fickformat,
gräset viskar konsonanter: sssnörvel, sssnufs.

Trynet är en spiraltrumma—
oink betyder ommöblera verkligheten.
Öronen seglar, fångar vindens kanske.

Hypotes: varje röd fläck är lånad gryning.
Mot-hypotes: skuggorna övar natt.
Syntes: vi behåller båda och kallar det lera-jazz.

Strecken darrar som nervös kalligrafi,
fläckarna räknar till tre och hoppar över två.
Du tittar tillbaka, världen blinkar först.

Så svänger vi:
snout, beat, glädje—
och gräset applåderar med tusen små händer.